Från CAD-nisse
till PLM-guru…
Bo Nyström
Min PLM-resa började i slutet av 90-talet, med en intervju med Mats Friberg (nu VD för Siemens PLM Nordics), då försäljningschef på SDRC. Jag var PR-konsult på den tiden och Friberg hade svårt att komma i kontakt med kundföretagens ledningsfunktionärer, som kallade hans säljare för ”CAD-nissar”. De blev följaktligen hänvisade till fabriksingången med följd att tekniker kom att tala med redan CAD-frälsta tekniker.
Kundernas ledningsgrupper var då fullt upptagna med att prata affärssystem (ERP), något som alla företag med självaktning skulle ha. Det betydde att SAP och dåtidens svenska ERP-leverantörer, de svenska ”I:na”, Intentia, IFS och IBS, hade företräde till kundföretagens ledningscentraler. De talade ett språk som OEM:ernas ledningsgrupper förstod, kostnader och intäkter, svarta och röda siffror...pengar. Där gjorde sig CAD-nissarna inget besvär.
Stängda CAD-dörrar. Runt millennieskiftet förblev kunddörrarna stängda för CAD-nissarna. Då var ledningsgrupperna upptagna med den fasansfulla millenniebuggen, de två siffror som saknades i årtalen. Som alla vet, visade sig farhågorna vara betydligt överdrivna.
I samband med konjunkturdippen 2002/2003 hände något. Då hade OEM:ernas ledningsgrupper fått upp ögonen för den IT-stödda produkt- och produktionsutvecklingen. Man började så smått inse värdet av CAx, PDM och VM. Nu bytte OEM:erna fokus, från ERP till PLM. Och plötsligt var CAD-nisse PLM-guru. Dassault Systèmes CEO, Bernard Charles, gick i spetsen för PLM-tåget, tätt följd av PTC:s Dick Harrison och UGSs Tony Affuso.
Vid den tiden var CAD/CAM etablerade företeelser i den tillverkande industrin, särskilt inom aerospace- och automotivesektorerna. Samtidigt växte datorkapaciteten och CAE-mjukvarorna vässades ordentligt. Nu insåg man lite till mans i ledningsgrupperna att affärsutvecklingen börjar i IT-stödd och synkron produkt- och produktionsutveckling. Men PLM-frågorna hanterades fortfarande en trappa ner och avhandlades tekniker och tekniker emellan. Ledningsgrupperna satt fortfarande och kikade på kommandobryggans ERP-mätare, som visar resultatet i historiskt perspektiv. Det var, konstaterade vi på VF, som att navigera efter kölstrimman. ERP-systemet var, och är, visserligen digitaliserat, men någon kristallkula är det inte.
Lågkonjunkturens effekter. Så kom då finanskrisen och lågkonjunkturen 2008/2009. Samtidigt skulle bil- och flygindustrierna ställa om till grönt. Nu trillade polletten ner definitivt i OEM:ernas ledningsgrupper - i alla fall hos de som intill nu inte förstått - och man frågade sig: ”Hur ser vårt industriella IT-stöd ut, egentligen?”. Från teknikerhåll kom i de flesta fall lugnande besked: ”Jo tack, rätt bra”. För de hade ju inte suttit med armarna i kors under ERP-eran.
– CAD/CAM är okay, PDM på plats och CAE på gång. VM* finns i våra tankar. Men ett fullt ut integrerat PLM-MES-ERP-system har vi inte, sa man från teknikerhåll.
Detta har också intygats av branschexperter som Martin Eigner, professor vid Kaiserslauterns Universitet, och Peter Norstedt, Logica, vår svenske PLM-guru.
– Den vision som PLM-leverantörerna målat upp, finns inte fullt ut realiserad någonstans. Bilindustrin har kommit ett gott stycke på väg, men framme vid målet är man definitivt inte, menar Eigner och Norstedt.
Norstedt reserverar sig också för MES-biten, där det ännu finns en hel del att göra, inte minst när det gäller att producera realtidsdata från produktionen.
Mot PLM-konsulternas tidevarv. Dessutom är det så, har vi på VF konstaterat, att även om CAD-nisse blivit PLM-guru, så har han inte lyckats övertyga OEM-ledningarna om PLM-teknikens monetära förtjänster. Och i den dialogen är det bara kostnader och intäkter som räknas.
Men, som sagt, nu har nog den fulla insikten om PLM-förtjänsterna drabbat ledningsgrupperna i de flesta tillverkande företag. ”Vi behöver ett fullödigt IT-stöd under hela produktens livscykel, från PLM via MES till ERP.”
Här återstår dock ännu lång väg att vandra och vi går kanske mot PLM-konsulternas gyllene tidevarv …
FOTNOT: *) VM står för Virtual Manufacturing, virtuell produktionsplanering/styrning alltså.
