BIOTEKNIK & ENERGI får skjuts av trådlös teknik

ERP-redaktör, VF
Eva Regårdh

Årets upplaga av Em­Tech 2010 kretsade helt kring bioteknik, trådlös kommunikation och ener­gifrågor. EmTech el­ler Emerging Technologies är en årlig konferens som hålls vid världens högst rankade tekniska universitet, MIT (Massachusetts Institute of Technology) i Boston, USA. Den ger en god överblick över vad som är på gång och vilka tekniska genombrott vi kan vänta oss de närmaste åren.

Utanför MIT sprang folk till synes planlöst omkring med en fånig keps på huvudet. Kepsen ackompanjerades av ett par ki­karliknande brillor med sladdar och i handen höll de en pryl, lite större än en mobiltelefon. Det här var testpiloter för ett 3D-spel som interagerar med den fysiska världen. Spelaren jagar en virtuell fågel och en virtuell hund, och är själv jagad av en virtuell tiger. Det gäller att fånga fågeln och hunden innan man själv blir tagen av tigern. Det konstgjorda ljudet som läggs ut är så pass sofistikerat att örat uppfattar riktning och utrustningen reagerar också på varje liten vridning av huvudet. Spel överhuvudtaget används allt mer som ett sätt att engagera människor, som det CAD-spel för proteinjakt VF skrev om förra året.

1. Provtagning direkt. Bioteknik och mobila tjänster flätas också samman. En fiffig, liten och portabel diagnostikutrustning är ett exempel, utvecklat av bl a Samuel Sia, biträdande professor i biomedicinsk teknik vid Columbia University i New York. För att testa för t ex HIV, gulsot, graviditet eller PSA-värden räcker det med 1-7 mikroliter blod, d v s man behöver inte sticka i en ven, utan kan ta ett enkelt blodprov i fingertoppen. Efter en kvart har man svar och utrustningen drivs av ett batteri, så den kan användas även i fält. En mobiltilläggstjänst konfigurerar utrustningen till att överföra diagnosticerade värden till patientens elektroniska journal via nätet, och tolkas av en läkare oaktat var denna befinner sig. Det här systemet har testkörts med gott resultat bl a i Rwanda.

2. Augmented reality. I takt med digitala landvinningar flyter den riktiga verkligheten och den virtuella ihop allt mer. Det går ofta under begreppet ”augmented reality”, alltså förhöjd verklighet. Idag finns det ungefär 5 miljarder mobiltelefoner i världen. Av dem är ungefär 2 miljarder uppkopplade mot Internet. Det finns fler mobiltelefoner i världen än PCs, TV-apparater och bilar – tillsammans. Om 20 år kommer det vara 50-60 miljarder PCs, mobiltelefoner och andra enheter!
Det här ställer enorma krav på tele- och datanäten och hela infrastrukturen för trådlös kommunikation. Vad är det då vi kommer att möta i denna nya sköna värld? Ja, det är dels en hel del hälsorelaterade tjänster, personlig medicinering, överföring av biologiska mätdata och olika former av telemedicin. Provtagning kommer ske i ökad utsträckning hemma och överföras till vårdinrättningen, påminnelser kommer gå ut elektroniskt om man glömmer ta sina mediciner, kontrollen av att läkemedel ger avsedd effekt kommer ske mer kontinuerligt och noggrannare. På resande fot kommer vi få översättningar i realtid, t ex av den obegripliga vägskylten i Kina. Att gå vilse, i alla fall geografiskt, är ett utdöende begrepp, med mobilitet följer positionering. Många av de här tjänsterna finns redan, men de förfinas. Vi kommer zappa fram- och tillbaka mellan den fysiska och virtuella världen, det är människans uråldriga dröm om att förlänga sina sinnen och se runt hörnet. Frågan är bara om vi hänger med när vi till sist gett oss själva verktygen...

3. Mer än en sökmotor. Apropå att inte gå vilse. Prova sajten wolfram.alpha. Den har en sökmotor designad för att ge intelligenta och fullödiga svar, och inte bara länka till andra hemsidor i sökt ämne, som Google gör. Sajten byggdes upp av Stephen Wolfram, en matematiker, närmast besatt av idén att datorisera all världens kunskap i en strukturerad form. Man kan t ex få dynamiska rapporter, alltså de uppdateras hela tiden, med statistik kring befolkningsmängd, ålders- och inkomstfördelning och mycket, mycket annat.
Sökmotorer verkar ju f ö vara en framgångsväg i o m internets ökande betydelse. Google visade vägen och nu hakar andra på, inte minst på PLM-området, där Dassault Systemes i somras köpte sökmotorutvecklaren Exalead, inför färden upp i molnet.

4. Hjälp till tredje världen. Unga forskare uppmärksammas också, en av de mer intressanta var Indrani Medhi vid Microsoft Research i Bangalore, Indien. Hon vill hjälpa världens 774 miljoner analfabeter, många av dem i Indien, att också kunna dra nytta av mobiltelefonbaserade banktjänster, sjukvårdsupplysning och jobbsök. Medhi arbetar med ikoner, ljudklipp, videoinstruktioner, och serietidningsliknande bilder. I Indien finns redan över 500 miljoner mobiltelefoner, det lär bli ännu fler när även icke läskunniga kan använda dem.
Den här typen av mobila tjänster för tredje världen kommer starkt. Den drivs av unga idealister, en annan av dem är kenyanen David Kobia, en drop-out från University of Alabama. Istället för att studera klart skapade han sajten Ushaidi. Ushaidi föddes ur det tumult som följde på presidentvalet i Kenya för tre år sedan och bestod i sin enklaste form av en Google-karta mot vilken man kunde rapportera in en incident med sin mobiltelefon. Systemet är nu mer utvecklat och har en nedladdningsbar open-source plattform, APIer för att utveckla fler mobilapplikationer och stöd för kartprojekt. 

5. Lång väg för solceller. På energifronten visades nanoteknologi för att skapa smartare och billigare solceller, liksom nya affärsmodeller där man hyr solcellspaneler för att slippa den tunga grundinvesteringen. Men trots intensiv forskning är det fortfarande dyrt med solceller, och kommer vara det ett bra tag till. Det tar alltid tid att etablera ny teknik, tänk bara på bilens utveckling och hur enormt mycket mer pålitlig, bekväm och snabb en bil är idag jämfört med för 80-90 år sedan.
Tyvärr är frågan vad gäller förnyelsebara energikällor att vi inte vet hur mycket tid vi har. Hur långt räcker det med ett begränsat antal elbilar och internetbaserade tjänster som talar om att ”snälla låt bli att tvätta, nätet är belastat just nu och vi vill slippa köra igång reservkolkraft”? Hur mycket mer växthusgaser tål atmosfären innan klimatförändringarnas negativa påverkan blir riktigt kännbar?